Thomas Romberg på loftet i logen med öppet upp i nock. Nedanför syns farfars snickarhörna.

Thomas Romberg på loftet i logen med öppet upp i nock. Nedanför syns farfars snickarhörna. Foto: Åsa Meierkord

Det våras för Anderssongården

Nytt kapitel väntar gården med anor från 1700-talet

FALSTERBO.

Förlängda nycklar, nygamla fönsterkarmar, solkänslig tapet, återanvänt timmer, okänd marmor och en lägenhet för badgäster. När Kerstin och Thomas Romberg renoverade släktgården utgick de från husets historia och människorna som använt det. Nu står det redo för ett nytt kapitel.

Denna artikel är en återpublicering.

Gården är förmodligen byggd året efter den stora branden i Falsterbo 1896 som förstörde den ursprungliga korsvirkesgården som stod på platsen och de flesta av gårdarna omkring. Det är släkten Andersson som har bott i huset sedan ungefär tolv generationer tillbaka. De senaste generationerna som använde logen var Kerstins farfar, sjöingenjören, som använde en del av den som båtbyggeri och hennes farbror som snickarverkstad.

Nuvarande generation som bor på gården, Kerstin Romberg och hennes man Thomas, kände att de ville fylla den med nytt liv, något som kom Falsterboborna till nytta.

Sedan i augusti i fjol har de därför renoverat logen och den lilla tillhörande portlägenheten som finns inhyst i delar av den och ovanpå porten in till gården. Nu är arbetet klart och Falsterbo har fått en ny samlingslokal.

Farfars snickarhörna i logen fungerar bland annat som utställningsyta nu.

Farfars snickarhörna i logen fungerar bland annat som utställningsyta nu. Foto: Åsa Meierkord

– Det har gått väldigt bra. Den enda egentliga överraskningen var att timret i lerväggarna hade ruttnat längst ner, men de gick att byta ut. Vi har kilat fast nytt men återanvänt furutimmer och har tagit bort det ruttna, berättar Thomas Romberg som arbetade som både stads- och länsantikvarie innan han gick i pension.

"Den enda egentliga överraskningen var att timret i

lerväggarna hade ruttnat längst ner"

För att Kerstins farfar skulle få plats med sina båtprojekt i logen sågade han helt sonika av en bit av innertaket och höjde upp det. Efter att ha funderat ett tag bestämde sig Thomas och Kerstin Romberg att ta ytterligare ett steg och öppnade upp halva taket i nock.

– På så vis blev det ett väldigt fint ljusinsläpp samtidigt som man kan använda balkongdelen till att förvara möbler och annat som inte alltid används i själva samlingslokalen, berättar Thomas Romberg.

För att kunna behålla originallåset men ändå isolera dörren, förlängde hantverkarna nyckeln. Extranyckeln som hänger på handtaget är inte förlängd.

För att kunna behålla originallåset men ändå isolera dörren, förlängde hantverkarna nyckeln. Extranyckeln som hänger på handtaget är inte förlängd. Foto: Åsa Meierkord

Samlingslokalen är på cirka hundra kvadratmeter, har ett litet kök och handikappanpassad toalett. Tanken är att man ska kunna använda det till utställningar, möten, föreläsningar eller mindre tillställningar. Det mesta av golvytan är fri och kan möbleras efter behov, men det finns ett par fasta inslag kvar. Bland annat Kerstins farfars snickarbänk med utsikt över Lotsgatan.

– Därifrån hade han koll på allt som hände på gatan och om det var något han inte gillade så kunde han störta ut och påpeka det, berättar Thomas Romberg.

Under renoveringen har paret eftersträvat att använda så tidsenliga eller tidlösa material som möjligt. Även principen "man tager vad man haver" har fått styra inredningen. Många av de prylar som Kerstins farbror samlade på sig har kommit till användning efter decennier av väntan. Det lilla kökets bänkskåp kommer från portlägenheten, marmorskivorna är ett fynd som legat många år i logen och kaklet likaså.

– För att toaletten skulle bli tillgänglighetsanpassad krävdes en bred dörr. Där hade vi också tur. Här låg nämligen en gammal bred dörr som förmodligen suttit i någon slags institutionsbyggnad tidigare, säger Thomas Romberg.

I den lilla portlägenheten har materialen också valts efter originalinredningen som är en blandning av 1930-tal och 1950-tal. Golven rörs inte, de är målade och går utmärkt att skura. En lokal snickarfirma har platsbyggt köket och i rummet ovanpå porten sitter det en tapet från Göteborgs tapetfabrik med klassisk blommigt motiv.

För Kerstin och Thomas Romberg är det en glädje att se hur den gamla logen sträcker på sig och fylls med nytt liv efter många år i dvala. Renoveringen är också till glädje för framtida generationer i Anderssonsläkten.

– Vi fick sätta hönsnät på räcket upp till loftet i logen, annars hade inte barnbarnen kunnat springa och leka där, säger Thomas Romberg.

Publicerad 06 July 2019 00:00