Tomatklubbens grundare på krigsstigen

"Vi får snart inte i oss någon näring längre"

Av
Pauline Bengtsson

Pauline Bengtsson

ODLING. –Tomater är så mycket mer än de smaklösa och genetiskt manipulerade sorter som säljs i våra butiker idag.
Mitt sätt att protestera mot dagens märkliga förhållningssätt till mat är att ha en genbank av gamla sorter som jag med glädje delar med mig av.

Åke Truedsson i Vellinge är kemist och arbetar för det internationella cementföretaget Heidelberg. Men helst av allt håller han till i sitt växthus nära Ängavallen. Och håller föreläsningar för Svensk trädgårds medlemmar om just tomater och deras hälsofrämjande egenskaper.

- Hade jag fått bestämma hade 70 procent av all mat vi stoppar i oss idag tagits bort. Maten idag gör oss sjuka. Många sjukdomar som cancer och diabetes hade kunnat minska rejält om Socialstyrelsen hade visat näsan och spridit kostråd som var hälsofrämjande. Sist de sa något var det sex till åtta skivor bröd om dagen och vad vet vi idag - Jo, att för mycket bröd gör oss feta, säger Åke som inte ger mycket för dagens västerländska kosthållning.

Dyrt att registrera

Varför det blev just en genbank för tomater har sin upprinnelse i Sveriges medlemskap i EU 1994. Plötsligt skulle alla tomatsorter registreras i Bryssel. Dessutom till en kostnad av 40 000 kronor.

– Svenska fröföretag som Weibulls och Hammenhög med mängder av gamla sorter som lämpade sig för odling i svenska jordar försvann för de hade inte råd att låta registrera sina fröer i Bryssel. Sådana regler och bestämmelser som förhindrar genetisk mångfald gör mig riktigt förbannad, säger Åke som under sina resor både österut och västerut plockar med sig gamla tomatfrösorter som lämpar sig för vårt klimat.

– I Sibirien och på Rysslands dachor odlas mängder av sorter som fungerar ypperligt här hemma. Jag odlar och provar och delar sedan med mig till tomatklubbens medlemmar, säger Åke.
Tjugofem kronor kostar ett årligt medlemskap i klubben som för närvarande har runt femtonhundra medlemmar i Sverige, Danmark och Norge. Och Åke brinner verkligen för sina tomater och dess antioxidanta egenskaper.

– Just att motarbeta en genetisk mångfald som de stora multinationella företagen gör på vår livsmedelsmarknad där allt handlar om att tjäna pengar. Det är så urbota dumt så man tror knappt att det är sant.

Dyr europeisk marknad

Men det mest befängda är att de stora företagen stämmer mindre odlare som fått de större företagens fröer med vinden ut på sina odlingar. Det är inte långsökt att fundera över att de gör det för att förinta den lilla konkurrens som finns menar Åke som förutom tomater även odlar persikor, äpplen, vinbär och en rad andra frukter som är lite mer udda och som kan göra våra svenska trädgårdar lite roligare.
– Det blir ju roligare om inte allt är så likriktat, eller hur? skrattar Åke.

För det handlar inte bara om tomater utan om all odling av frukt och grönt menar kemisten från Vellinge. Under en av sina otaliga resor till just Ryssland hamnade Åke på en av landets största odlingar av havtorn. Åttatusen hektar odlades och avkastningen gick till inhemsk framställning av läkemedel och alternativ medicin.

– Jag fick med mig en blandning av havtorn och aloe vera hem och ställde i kylen. När jag ett tag senare brände mig och fick andra gradens brännskada på min underarm så kom jag ihåg smeten jag hade fått i Ryssland och gjorde ett omslag. Smärtan, som var outhärdlig, försvann redan efter några timmar. Brännskadan läkte fantastiskt fort. När jag frågade de som ägde fabriken varför de inte sålde och marknadsförde sina produkter västerut fick jag svaret: Vi har försökt men det kostar tiotusen dollar att ens få en chans att försöka komma in på den västerländska marknaden och vi har inte de pengarna.

Kvävetäckta tomater

Så Åke protesterar mot näringsfattiga grönsaker på sitt eget sätt. Tomatklubbens medlemmar ökar ständigt och genbanken, den sprids till privatpersoners balkonger, trädgårdar och växthus.

– När en ny och okänd parasit eller svamp kommer och angriper de stora odlingarna där allt är täckt av kväve. Var ska de vända sig då? De måste gå till de gamla sorterna med en rik och varierad genetisk uppbyggnad för att komma tillrätta med problemet, säger Åke.

Publicerad 06 April 2010 03:00