Debatt:

Gör det straffbart att skräpa ner med fimpar

DEBATT. Den 10 juli för sex år sedan blev det möjligt för polisen att bötfälla personer för nedskräpning. Trots det fortsätter nedskräpningen att öka, och siffror från polisen visar att skräpboten knappt används.

Inte heller gäller boten för det allra vanligaste skräpet: cigarettfimpar. Lagstiftningen måste därför ses över så att skräpboten får effekt i verkligheten.

Den 10 juli för sex år sedan blev det möjligt för polisen att bötfälla personer för nedskräpning. Trots det fortsätter nedskräpningen att öka, och siffror från polisen visar att skräpboten knappt används.

Inte heller gäller boten för det allra vanligaste skräpet: cigarettfimpar. Lagstiftningen måste därför ses över så att skräpboten får effekt i verkligheten.

Varje år kastas mer än en miljard fimpar på marken i Sverige och hela 80 procent av allt skräp är i dag tobaksrelaterat. En vanlig sommardag i fjol kunde man hitta runt 25 000 fimpar i en av Stockholms parker, enligt skräpmätningar som vi gjorde i samarbete med Statistiska centralbyrån.

Nedskräpningen med fimpar är ett stort problem. Filtret i cigarettfimpen innehåller plast och farliga ämnen, bland annat kadmium som också finns i batterier. Vi vet också att människors trivsel i parker, på gator och torg minskar när det är skräpigt, och att skräp föder skräp. En kastad fimp leder till en till, som sedan leder till att människor kastar annat skräp.

Som om det inte vore nog kräver också nedskräpningen stora resurser, framförallt för landets kommuner som helt i onödan måste städa upp allt som inte kastas där det ska.

Sedan 2011 har polisen haft möjlighet att bötfälla personer som skräpar ned på allmän plats, enligt samma princip som vid fortkörning. Att slänga skräp på gatan eller i naturen var olagligt även tidigare, men lagen ändrades så att polisen skulle kunna arbeta mer effektivt för att se till att lagen följdes – i syfte att minska nedskräpningen.

Att skräpa ner med dryckesförpackningar, engångsgrillar och snabbmatsförpackningar kan resultera i böter på 800 kronor. Småskräp som cigarettfimpar och bussbiljetter är också förbjudet att slänga, men omfattas inte av boten och är inte straffbart. Det ställer till flera problem.

För det första blir det en svår gränsdragning för polisen när någon slänger skräp.

Vi kan också konstatera att skräpboten knappt används alls. Sedan den infördes 2011 har antalet utställda böter minskat – och under årets första fem månader har det bara delats ut två böter i polisregion Syd där Skåne ingår.

För det andra sänder det en signal till allmänheten om att det vanligaste skräpet i Sverige skulle vara okej att kasta, trots alla problem det innebär.

Vi anser därför att cigarettfimpen bör inkluderas i skräpboten. Här har vi starkt stöd från nio av tio svenskar, visar en Sifoundersökning som vi beställt.

Regeringen behöver se över lagstiftningen kring nedskräpningsboten och anpassa den till dagens situation.

Sveriges vanligaste nedskräpningsbrott måste bli straffbart.

Publicerad 26 August 2017 08:00

Lokaltidningen Vellinges nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag

Hanna Varmaz:

Höj rösten!

TRELLEBORG. Hanna Varmaz blev utsatt för mobbing i skolan under flera år. Ett sätt att bearbeta det som hände var att skriva om det på sin blogg. Nyligen blev hon utvald att medverka som rådgivare för appen ”Speak Up”.

Appen ska göra det möjligt för elever att rapportera in händelser om mobbing och kränkande behandling anonymt.

Hanna Varmaz hoppas att  den kan vara till hjälp för utsatta elever.

–  Det är väldigt många som utsätts för mobbing och som inte får hjälp. Problemet är att skammen och skulden ofta läggs på offren och inte på förövarna. ”Han har också det jobbigt”, ”Du vet hur killar är”. Det är fel. Våld och mobbing kan aldrig ursäktas, säger Hanna Varmaz som dagligen får frågor och kommentarer om mobbing –  och även en massa kärlek från barn och ungdomar på sin blogg.

Enligt Hanna Varmaz? ska man inte heller behöva känna att man måste skaka hand  med den som har mobbat.

– Det leder inte alltid till något bra. Det som däremot är viktigt är att våga höja rösten – speak up! Det hjälper inte att hålla tyst och försöka göra sig osynlig. Backa inte.

Bloggen var ?ett sätt för Hanna att få ur sig alla jobbiga händelser.

– Många utsatta blir deprimerade för att man stänger in allt. 47 barn om året tar livet av sig på grund av mobbing. Problemet måste tas på allvar, säger Hanna Varmaz som mår bra i dag tack vare sin familj och sina läsare på bloggen.

åsa meierkord

Hanna Varmaz:

Höj rösten!

TRELLEBORG. Hanna Varmaz blev utsatt för mobbing i skolan under flera år. Ett sätt att bearbeta det som hände var att skriva om det på sin blogg. Nyligen blev hon utvald att medverka som rådgivare för appen ”Speak Up”.

Appen ska göra det möjligt för elever att rapportera in händelser om mobbing och kränkande behandling anonymt.

Hanna Varmaz hoppas att  den kan vara till hjälp för utsatta elever.

–  Det är väldigt många som utsätts för mobbing och som inte får hjälp. Problemet är att skammen och skulden ofta läggs på offren och inte på förövarna. ”Han har också det jobbigt”, ”Du vet hur killar är”. Det är fel. Våld och mobbing kan aldrig ursäktas, säger Hanna Varmaz som dagligen får frågor och kommentarer om mobbing –  och även en massa kärlek från barn och ungdomar på sin blogg.

Enligt Hanna Varmaz? ska man inte heller behöva känna att man måste skaka hand  med den som har mobbat.

– Det leder inte alltid till något bra. Det som däremot är viktigt är att våga höja rösten – speak up! Det hjälper inte att hålla tyst och försöka göra sig osynlig. Backa inte.

Bloggen var ?ett sätt för Hanna att få ur sig alla jobbiga händelser.

– Många utsatta blir deprimerade för att man stänger in allt. 47 barn om året tar livet av sig på grund av mobbing. Problemet måste tas på allvar, säger Hanna Varmaz som mår bra i dag tack vare sin familj och sina läsare på bloggen.

åsa meierkord